Mustafa fick sitt liv raserat av id-kapare.

Mustafa Emre Akin drev en firma när någon förfalskade hans namnteckning och gjorde sig själv till firmatecknare. Id-kaparen köpte allt möjligt i företagets namn och efter en tid så hade Mustafa personligen skulder i miljonklassen hos kronofogden.
Detta har påverkat Mustafas liv något enormt, han kan inte längre ta anställning hos Försvarsmakten som han utbildade sig för då han nu klassas som en säkerhetsrisk på grund utav skulderna.
Som följd utav detta har han varit sjukskriven i över ett år och får flytta runt mellan olika andrahandskontrakt då han ej får något eget förstahandskontrakt till följd utav skulderna.

-Det är svårt att upptäcka när någon förfalskar en namnteckning. Det mesta i samhället bygger på att man ska ha kontakt med myndigheter genom att skicka in post och underteckna på ett behörigt sätt, säger Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket. 

Så här skriver Näringsminister Annie Lööf på riksdagens hemsida. 

2012/13:695 Bolagskapningar

Näringsminister Annie Lööf

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med problematiken kring bolagskapningar.

Att bedragare genom förfalskade dokument kan ändra i bolagsregistrens uppgifter och därigenom få tillgång till befintliga bolag är problematiskt. Problemet är inte specifikt för Sverige utan är ett växande globalt problem.

Bolagsverket, som är den myndighet som hanterar bolagsregistren,arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra rutinerna för att upptäcka och förhindra bolagskapningar. Det sker främst genom förstärkta kontroller i de fall där man misstänker försök till bedrägeri och kapning.

Regeringen beslutade i december 2012 om strategin Med medborgaren i centrum – regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning och det pågår nu ett arbete i Regeringskansliet för att genomföra denna strategi. Målsättningen är att det ska vara enkelt att ta vara på sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter som medborgare i Sverige. Här spelar digitaliseringen en stor och viktig roll för att leverera enkla, användarvänliga och – framför allt – trygga tjänster när medborgare kommer i kontakt med statsförvaltningen.

Regeringen har förstärkt samordningen av e-legitimationer genom att inrätta en nämndmyndighet för e-legitimation, E-legitimationsnämnden, och ett nytt system för e-legitimation håller på att införas. Med hjälp av en e-legitimation kan en användare av elektroniska tjänster både bevisa sin identitet och med elektronisk signatur bekräfta lämnade uppgifter. Användandet av elektroniska signaturer förväntas förebygga och motverka företagskapningar.

Bolagsverket medverkar i och driver ett flertal e-förvaltningsprojekt i samverkan med andra myndigheter, bland annat vad gäller företagarportalen verksamt.se. En utvecklad digital hantering av bolagsärenden ger större möjligheter att förhindra bolagskapningar.

Hur gick det då för Mustafa?, trots att Mustafa polisanmälde händelsen, ägnat många timmar i telefon för att bestrida fakturor och även bistått polisen med namn och adress till den misstänkte så hände inget på tre år.

Nu har Mustafa JO-anmält polisen, under de gångna tre åren så har ett ögonvittne till namnförfalskningen hunnit avlida och den misstänkte hunnit flytta utomlands.

-Vi har inte skött det här på rätt sätt kommenterar Lena Matthijs operativ chef vid Västra Götalandspolisen.   

Stulen post och kapad identitet

Malin blev bestulen på sin post i samband med flytt till en ny lägenhet. Under sju månaders tid hade någon använt Malins personuppgifter innan hon upptäckte det och gjorde en polisanmälan. Bedragarna hade hunnit köpa allt från skönhetsprodukter till möbler på internet, tagit flera sms-lån och betalat räkningar till ett värde av över 175 000 kronor i hennes namn.

Malin trodde att posten uteblev för att det blivit något problem med adressändringen, vilket kan räknas som en svag punkt för hennes del. Polisen varnar regelbundet för id-bedrägerier på sommaren då det är extra viktigt att ha koll på sin brevlåda och på sina kortköp. Den kollen hade inte Malin.

Trots att det inte är olagligt att stjäla någons identitet, uppmanar polisen till att du direkt (vid minsta tvekan) ska polisanmäla om någon kapat din identitet. Nästa steg enligt polisen är är att kontakta banken, byta kontonummer och eventuellt spärra personnumret. Ansvaret för att få rätt ligger på den enskilde när det handlar om att få tillbaka pengar för varor som någon annan köpt i ens namn. I Malins fall tog det över ett och ett halvt år att få ordning på allt efter att hon gjort polisanmälan.

Förfalskat körkort

Bedragare förfalskade Lisas körkort, och tecknade sedan abonnemang och köpte varor på kredit i Lisas namn. Hon upptäckte brottet då butikspersonal slog larm. Sedan upptäckten har hon själv spenderat många timmar på telefonsamtal för att övertyga företag om att hon inte är den som köpt varorna.

Den svaga punkten i detta fall är butikernas betalsystem, där de endast registrerar personnumret och inte körkortets referensnummer. Detta är något som skulle kunna förbättras i butikernas hantering av id-handlingar. Enligt Stockholms bedrägerirotel säger att även legitimationerna kan förbättras. Detta är ett arbeta som påbörjats av Polisen tillsammans med branschen.

Myndigheterna (polisen) informerar om att om man drabbas, skall personen ifråga ringa runt till kreditupplysningsföretagen och spärra personnumret samt bestrida varje köp som genomförts. Det resulterar alltså i mycket arbete för den drabbade och det finns inget sammanhållet system för att spärra ett personnummer. Att spärra sitt personnummer innebär även problem för den drabbade då personnumret är spärrat även för denne.

Bildkälla: korkortet.com

Identitetskapning är inte olagligt.

Varje år kapas många svenskars identiteter, i dags läget är detta inte olagligt. Regeringen har tillsatt en utredningsgrupp som granskar lagen. Ett förslag ska presenteras vid årsskiftet. 

Så här kommenterade justitieminister Beatrice Ask problemet i Aktuellt:

– Identitetskapning i sig är ju inte ens kriminellt idag, jag menar att även det borde kriminaliseras för då kan man ingripa tidigare.